Vattenfabriken igång

Vatten till motsvarande 45 000 personer per dygn, flödar nu ur avsaltningsverket Kvarnåkershamn, på sydvästra Gotland, berättar Patric Ramberg, teknisk direktör. Och vattnet smakar riktigt gott. Men det är dyra droppar. Därför behöver regionen samtidigt jobba med att spara vatten. Det skulle kunna spara många skattekronor och göra ön extra tålig för överraskande torka och befolkningsökning.

Det har tagit 6 år från idé till första söta dropparna nu lämnar avsaltningsverket i Kvarnåkershamn. Att få ihop pengarna har varit en stor utmaning. “Senaste årens torka har öka intresse för frågan. Efter beslutet för två år sedan har allt gott mycket snabbt”, säger Ramberg.

Att producera nytt sötvatten kan låta som en självklar lösning. Men den är dyr jämfört med regnvatten som är gratis. Avsaltning kräver mycket energi, därför kommer vattenfabriker aldrig bli den långsiktiga lösningen, utan snarare en viktig livlina, som kostar skattepengar.

Gotland har nu norra Europas största avsaltningsverk. Bara bygget av fabriken har kostat 230 miljoner kronor. Eller 5 000 kronor per person, om vi så vill. Sedan kostar varje ny liter också energi att producera. Det är därför kommunen tvingats höja vattentaxan så sent som vid årsskiftet. Vad kostar vatten?

“Vi räknar med att vattnet här kostar 14,50 kr per kubikmeter”, bättre Ramberg. Prislappen för 1 000 liter kan låta billigt, men det är 5-10 gånger dyrare än vatten i de flesta delar av landet. Ändå är det värt priset. Eftersom det finns få alternativ.

De höga priset beror på att avsaltningen genom filter kräver 5 gånger högre vattentryck än i en vanligt vattenledning. Ändå blir avsaltningsverket viktigt och väldigt välkommet för gotlänningarna.

Det finns två vägar: att spara på vatten och att producera mer vatten. På ön gör vi bägge, säger Patric Ramberg.”

Gotland har senaste åren blivit känt för sin vattenbrist. Redan på vårkanten 2019 var nivåerna i magasinen långt under det normala. Första april var också regionen först i Sverige att införa bevattningsförbud. Därför har också regionens arbete med att “spara vatten” också blivit den så viktiga långsiktiga lösningen.

När det gäller att spara vatten finns fortsatt mycket att göra. Det visar inte minst Vatteninitiativet där verksamheter sparat vatten motsvarande 80-90 procent av flödena. Hotell talar om att spara 50 000 kronor per år. Detta är något som också skulle gå att räkna om som sparade skattekronor eller företagskronor.

Än så länge är det de små verksamheterna som visat störst intresse, när Vatteninitiativet mött och diskuterat vatten med olika aktörer. De stor fastighetsägarna visar exempelvis förvånansvärt litet intresse. En som visar på motsatsen är Gotlandsbolagets båtar som nu sparar vatten.

Årets sommar blev nu inte lika torr som i fjol, men vattenbristen är något regionen lär få vänja sig vid. Antalet gotlänningar stiger och regnperioderna har blivit mer ojämna och magasinen fylls inte på som förr, säger meteorologen Martin Hedberg till Vatteninitiativet.

Redan talar gotlänningarna om att bygga fler avsaltningsverk. Kanske debatten om att spara vatten också borde höjas några nivåer? Inte minst för att gotlänningarna ska slippa höjda skatter och vattenavgifter.

Kan du själv spara mer vatten?/claes hemberg

5 kommentarer på “Vattenfabriken igång”

    1. Oj, det är dyrt i Sandviken. Lite svårt att jämföra taxor, men ni är minst dubbelt så dyra som i Halmstad.
      I m3-priset ingår dock även kostnaden för avloppsrening, så långtifrån hela det rörliga priset är kostnad för vattnet

      1. Jonas, prissättningen varierar både i kronor och omfång. Allt efter hur arbetet på kommunen går till och vilka planer har för investeringar. Gotland höjde vid årsskiftet sitt pris ett rejält trappsteg. Detta är nog bara i början, på vad vi kommer se i övriga Sverige. /claes

    2. Mats, du har verkligen satt fokus på en stor fråga. Vattenpriserna i Sverige skiljer sig mycket åt. Det beror på tillgång men också på dyr infrastruktur. Att bygga ett litet vattenverk kostar stora pengar per invånare. Sverigesnittet är mycket lågt i ett internationellt perspektiv. Lägg till att vi i Sverige måste värma vattnet mer till duschar. Eftersom bas-vattnet till badrummet här oftare är kallare. Vi är nog bara i början på en allt mer insiktsfull och intensiv debatt!/claes

Lämna ett svar